perfection. almost.

Idag har jag städat rummet och rensade lite bland mina skivor. Då hittade jag en inspelning av kent i Stockholm 28/5 -05. Det var min första kent konsert och nu när jag lyssnar igenom den så var den ju nästan perfekt, det hade varit bättre om jag var äldre så jag minns det och stod längst fram! Kolla på bara vilka låtar det var:

1. 400 slag
2. Sundance Kid
3. Kevlarsjäl
4. Vintern 02
5. Max 500
6. Socker
7. Kungen är död
8. Celsius
9. Romeo återvänder ensam
10. Musik Non Stop
11. Dom andra
12. Den döda vinkeln
13. Cowboys
14. Berg & Dalvana
15. Kärleken väntar
16. Palace & Main
17. 747
18. Utan dina andetag
19. När det blåser på månen
20. Ingenting någonsin
21. Om du var här
22. Mannen i den vita hatten (16 år senare)

Fattar ni hur grym den konserten var! Lite synd dock jag tycker dem borde lagt Kevlarsjälv och Celsius senare in i konserten!

I en värld av idioter är vi först i kön

Okidoki, peeps! Nu ska jag berätta om när vi köade till kent, hur vi satt där utanför och frös och skrattade. Tyvärr har jag inga bilder men jag hoppas ni kan läsa!

Dag 1 – Jag åkte in tills stan och lämnade min grejer hos Johanna och träffade Adrian. Vi drog till Parken Zoo och gjorde i ordning lite saker som Camp-skylt och filtar. Sen kom Becki strax efteråt. Vi satte upp tältet och ringde Eskilstuna- Kurriren, som kom och interjuvade oss. Senare på natten så kom vi på intern-skämtet Michael Jacksson.

Dag 2 – Jag och Johanna åkte in till stan för att hämta tidningen, fixa oss och köpa mat. SVT Södermanland interjuvade Adrian och Becki medans vi var borta. När jag och Johanna kom tillbaka ringde Sveriges Radio oss. De skulle interjuva oss dagen efter.  Senare på kvällen kom Emmie (fast hon åkte hem och sov för att vårat tält var en sjö). Tidningen Folket kom också.

Dag 3 – Jag vaknar av att en tjej från SR väcker oss. Hon gör en halvdan intervju och det var bara skämigt, men eftersom jag är så snäll så får ni en länk, klicka här. Anna och Kalle kom och join’d the party.  Senare på natten så kom det en kvinna i 40-års åldern som gav oss 6 öl, 6 cider och 2 flaskor vin. Dem första köarna kommer också.

Dag 4 – Kvinnan som hade bjudit oss på vinet och det kom förbi med kaffe och kakor. Resten av dagen var hemsk. Vi var oroliga för allt, speciellt själva insläppet.

Konserten – var fantastisk. Vi stod längst fram och jag grät hela konserten för att det var så fint. Jag fick Jockes plektrum innan Mannen i den vita hatten. Jag kunde till och med extra verserna på Mannen i den vita hatten!

Efter konserten – Jag och Adrian vandrade in till stan och frös skiten ur oss. Vi gick förbi Grappa och såg Jocke, Markus och Martin. Vi stannade för att prata eller bara hälsa på någon av dem. Efter ett tag kom Viki och hon gick och köpte mat åt oss. Då såg vi att Jocke vinkade hej då och gick mot bakdörren. Jag och Adrian sprang runt och där stod han. Mannen jag har sett upp till hela mitt liv. Vi kramade honom, hans läderjacka luktade magiskt, jag kommer inte glömma den doften på ett bra tag.  Vi satt att konserten var bra och att vi inte skulle störa och han skulle ha en asgrym kväll.

fyra dagar.

Jag är hemma efter de fyra dagarna i kent-kön. Jag har sovit hela dagen idag men jag är fortfarande väldigt trött så ett inlägg om det hela kommer imorgon troligtvis.

The Place To Be.

Rebecca är här, det är bäst! Idag har vi varit i stan och träffat Gabriel och Elin. Vi fikade, åt på MacDonalds och kollade kläder.

Och ett grymt musiktips! J. Tillman – Year In The Kingdom.

18 dagar kvar.

5 gånger på 3 dagar. Det är så många gånger jag har lyssnat igenom de 145 låtarna med kent som jag har. Jag börjar bli väldigt peppad!

19 dagar kvar.

Idag släppt kent infon om vilket förband som ska spela på Parken Zoo. Dem heter Roll The Dice ( myspace ) och beskriver sig så här:

”Med satta regler,självrannsakan och ett kontinuerligt begränsande av sina valmöjligheter,får duon ”Roll the dice” inspiration att hela tiden sträva framåt utan tvekan eller osäkerhet, likt nybyggare i det tidiga landskapet mellan elektronik och akustik. Resultatet kan endast beskrivas som emotionellt , känslofullt och med den ständiga strävan att söka efter källan.”

Det blir säkert kalas bra och lär säkert vara fint. Det är alltid kul om det är ett bra förband, man blir liksom förpeppad som tusan och så när det riktiga bandet kommer så dör man av peppet!

20 dagar kvar.

Med 20 dagar kvar till kent så har jag redan lyssnat på skivan 19 gånger och ska börja lyssna på alla låtar när jag kommer till 20!

Jag älskar faktumet att det är 20 dagar/ 480 timmar/ 28800 minuter/  960 Björnes Magasinavsnitt kvar till jag står där fram och blir förslavad under Jocke Bergs ord. LADDA! LADDA! LADDA!

Minns du Ismael?

Var på stan och träffade popmoln, Becki, Adrian, Viki, Fogel, Timmy, Martin och Ellen. Jag och de två förstnämnda taggade kent som tusan! Längtar redan, vill att det ska vara nu. Just nu sitter jag och lyssnar på Ensam lång väg hem, vackert. Jag är för peppad för att komma på något bra att skriva!

Jag står i skuld.

Jag sitter just nu och lyssnar på kent, längtar till 17:nde som tusan just nu. Jag bara vet att jag kommer leva på riktigt då. Jocke Bergs sång kommer gå som en pil genom mitt bröst och lyfta upp mig till den sjunde himlen. Jag är kalastaggad!

Jag sitter även och fördriver tiden genom att kolla på bilder på Pete och letar upp ackord till alla möjliga låtar!

Someday Somehow

Sitter framför datorn, lyssnar på Billie The Vision & The Dancers och hatar vädret. Det är grått och trist, man får hoppas på att det blir bättre vilken sekund som helst. Jag funderar på om jag ska in till stan eller stanna hemma och just nu lutar det starkt mot att stanna hemma och spela gitarr och inte göra något vettigt alls.  Frågan är ju dock om det är det vettigast. Det känns som jag borde åka till stan men det är inte så kul egentligen eller igår var det inte så jättekul. Jag får hitta på något smart att göra, troligen blir det att stanna hemma.