Något vackert.

Jag känner att jag inte riktigt förfyllt mina löften. Men jag kan meddela att jag är nu hemma i Eskilstuna. Jag åkte igår klockan 15.35 från Lysekil till Göteborg med Pontus och Bella. 1 timmesväntetid på Centralen. Tåget gick 18.42+4 minuters försening för att dem skulle vänta in fyra personer från Trollhättan som skulle med tåget. Det spelade ingen större roll, jag kom hem i tid. 21.48. Totala resetiden med väntetid blev +6 timmar. Äsch, det gör inget jag är hemma nu, jag är mätt och jag har druckit en kaffe. Superskön förmiddag. Om några minuter ska jag åka in till Eskilstuna, träffa Robert och sen träffa Ida sen så bär det av till Bella. Asgött.

I’m sorry, but I lost a war.

Jag vet att det var väldigt, väldigt länge sen jag skrev någonting alls här. Men jag har stött på problem. Jag får inte in något internet på min nya skoldator när jag är hemma, så det enda stället jag kan skriva ifrån är i själva skolan. Men här kommer två löften från mig till er.

• Jag lovar att hålla er uppdaterade, så mycket jag kan iallafall
• Jag lovar att berätta vad som har hänt den senaste månaden.

Fast det sista kan bli väldigt svårt eftersom mitt min är lite lätt dimmigt efter alla fester som redan har varit här nere på västkusten. Det var allt för den här gången, så hejdå.

tillbaka blick från framtiden.

Idag skulle var planen att jag skulle åka till Stockholm och kolla på Kristian Anttila , men när jag låg i sängen igår kom jag på att jag inte har några pengar. Så idag spenderade jag tiden med att använda presentkort och fika med Ida. Vi satt på Silvia och drack latte. Senare kom Jacob och Axel. Det var trevligt. Nu sitter jag och lyssnar på musik.

perfection. almost.

Idag har jag städat rummet och rensade lite bland mina skivor. Då hittade jag en inspelning av kent i Stockholm 28/5 -05. Det var min första kent konsert och nu när jag lyssnar igenom den så var den ju nästan perfekt, det hade varit bättre om jag var äldre så jag minns det och stod längst fram! Kolla på bara vilka låtar det var:

1. 400 slag
2. Sundance Kid
3. Kevlarsjäl
4. Vintern 02
5. Max 500
6. Socker
7. Kungen är död
8. Celsius
9. Romeo återvänder ensam
10. Musik Non Stop
11. Dom andra
12. Den döda vinkeln
13. Cowboys
14. Berg & Dalvana
15. Kärleken väntar
16. Palace & Main
17. 747
18. Utan dina andetag
19. När det blåser på månen
20. Ingenting någonsin
21. Om du var här
22. Mannen i den vita hatten (16 år senare)

Fattar ni hur grym den konserten var! Lite synd dock jag tycker dem borde lagt Kevlarsjälv och Celsius senare in i konserten!

I en värld av idioter är vi först i kön

Okidoki, peeps! Nu ska jag berätta om när vi köade till kent, hur vi satt där utanför och frös och skrattade. Tyvärr har jag inga bilder men jag hoppas ni kan läsa!

Dag 1 – Jag åkte in tills stan och lämnade min grejer hos Johanna och träffade Adrian. Vi drog till Parken Zoo och gjorde i ordning lite saker som Camp-skylt och filtar. Sen kom Becki strax efteråt. Vi satte upp tältet och ringde Eskilstuna- Kurriren, som kom och interjuvade oss. Senare på natten så kom vi på intern-skämtet Michael Jacksson.

Dag 2 – Jag och Johanna åkte in till stan för att hämta tidningen, fixa oss och köpa mat. SVT Södermanland interjuvade Adrian och Becki medans vi var borta. När jag och Johanna kom tillbaka ringde Sveriges Radio oss. De skulle interjuva oss dagen efter.  Senare på kvällen kom Emmie (fast hon åkte hem och sov för att vårat tält var en sjö). Tidningen Folket kom också.

Dag 3 – Jag vaknar av att en tjej från SR väcker oss. Hon gör en halvdan intervju och det var bara skämigt, men eftersom jag är så snäll så får ni en länk, klicka här. Anna och Kalle kom och join’d the party.  Senare på natten så kom det en kvinna i 40-års åldern som gav oss 6 öl, 6 cider och 2 flaskor vin. Dem första köarna kommer också.

Dag 4 – Kvinnan som hade bjudit oss på vinet och det kom förbi med kaffe och kakor. Resten av dagen var hemsk. Vi var oroliga för allt, speciellt själva insläppet.

Konserten – var fantastisk. Vi stod längst fram och jag grät hela konserten för att det var så fint. Jag fick Jockes plektrum innan Mannen i den vita hatten. Jag kunde till och med extra verserna på Mannen i den vita hatten!

Efter konserten – Jag och Adrian vandrade in till stan och frös skiten ur oss. Vi gick förbi Grappa och såg Jocke, Markus och Martin. Vi stannade för att prata eller bara hälsa på någon av dem. Efter ett tag kom Viki och hon gick och köpte mat åt oss. Då såg vi att Jocke vinkade hej då och gick mot bakdörren. Jag och Adrian sprang runt och där stod han. Mannen jag har sett upp till hela mitt liv. Vi kramade honom, hans läderjacka luktade magiskt, jag kommer inte glömma den doften på ett bra tag.  Vi satt att konserten var bra och att vi inte skulle störa och han skulle ha en asgrym kväll.

fyra dagar.

Jag är hemma efter de fyra dagarna i kent-kön. Jag har sovit hela dagen idag men jag är fortfarande väldigt trött så ett inlägg om det hela kommer imorgon troligtvis.

18 dagar kvar.

5 gånger på 3 dagar. Det är så många gånger jag har lyssnat igenom de 145 låtarna med kent som jag har. Jag börjar bli väldigt peppad!

People you don’t forget.

Röda löv.

Ansiktslyftet.

Jag har precis kirrat Photoshop CS5 till den här datorn och nu kan vi få lite liv i den här bloggen känner jag. Dags att ge den en knuff i rätt riktning. The blog ship has sailed away!