Jag känner att jag inte riktigt förfyllt mina löften. Men jag kan meddela att jag är nu hemma i Eskilstuna. Jag åkte igår klockan 15.35 från Lysekil till Göteborg med Pontus och Bella. 1 timmesväntetid på Centralen. Tåget gick 18.42+4 minuters försening för att dem skulle vänta in fyra personer från Trollhättan som skulle med tåget. Det spelade ingen större roll, jag kom hem i tid. 21.48. Totala resetiden med väntetid blev +6 timmar. Äsch, det gör inget jag är hemma nu, jag är mätt och jag har druckit en kaffe. Superskön förmiddag. Om några minuter ska jag åka in till Eskilstuna, träffa Robert och sen träffa Ida sen så bär det av till Bella. Asgött.
Arkiv för kategorin 'Texter från hemstaden'
30
Okt
10
Något vackert.
12
Aug
10
En gång var den här staden min
Men nu finns inget av mig kvar.
Hejdå, älskade älskade hemstad.
12
Aug
10
I en dröm.
I en dröm om en flykt genom smutsig betong såg jag hur din ögon blinkade till. Jag såg hur dina ben skakade av höstkylan. Regnet slår mot marken, det lysses upp av dem släckta gatlycktorna. Regndropparna dansar med trädens löv och färgar betongen svart. Smutsen rinner ner som sminkfärgade tårar på betongfasaderna som står och stirrar ut som tomma ansikten mot världen. Allt kaos som var är nu samlat i en vattenpöl. Mörkret svepte in i dem tomma gatorna som vi gick på. Jag öppnar min mun och säger någoting till dig, men efter att mina ord har yttrats i mörkret så undrar jag om dem betydde någonting för dig. Om jag säger vad jag tycker, kommer du att fly igen?
10
Aug
10
Hatets man.
Det finns ingen man jag hatade så mycket som Fred när jag växte upp. Han var en stor uppblåst bebis i en mans skor! 
Vem är Fred? Fred från Scooby Doo så klart.
Nu sitter jag i en helt tyst lägenhet. Det ända som hörs är Markus Krunegårds röst och bakgrunds musiken. Jag kollar ut genom fönstret och längtar tillbaka till Lysekil. Det känns som att nu har Eskilstuna gjort sitt för den här gången, jag har inget att hämta här längre. Jag vet inte vad som hände men igår kom den ängsliga längtan till något annat. Den här gången är något annat en helt annan stad. Den här staden har blivit nog för mig just nu.
En suostu uskomaan, mitä kirjoitit. Se tuntui niin epätodellinen, painajainen. Jotain, joka ei voisi tapahtua, mutta ilmeisesti se tapahtuu aina kun vähiten sitä mieltä. Luulen elämä ei ole koskaan helppoa.
”Laita käsi jonkun toisen olkapäähän ja antaa elämänsä sille. Varo sanoa liikaa, mutta väsyy niin helposti. Ammun itseni, mutta tavoitteena on silmä.”
04
Aug
10
My apologies sir’s n” mam’s
Jag har spännande bloggmatrial på lagret, men tyvärr har jag virus på datorn så jag kan inte sätta mig i lugn och ro och blogga om det. Förlåt!
26
Jul
10
tillbaka blick från framtiden.
Idag skulle var planen att jag skulle åka till Stockholm och kolla på Kristian Anttila , men när jag låg i sängen igår kom jag på att jag inte har några pengar. Så idag spenderade jag tiden med att använda presentkort och fika med Ida. Vi satt på Silvia och drack latte. Senare kom Jacob och Axel. Det var trevligt. Nu sitter jag och lyssnar på musik.
21
Jul
10
perfection. almost.
Idag har jag städat rummet och rensade lite bland mina skivor. Då hittade jag en inspelning av kent i Stockholm 28/5 -05. Det var min första kent konsert och nu när jag lyssnar igenom den så var den ju nästan perfekt, det hade varit bättre om jag var äldre så jag minns det och stod längst fram! Kolla på bara vilka låtar det var:
- 400 slag
- Sundance Kid
- Kevlarsjäl
- Vintern 02
- Max 500
- Socker
- Kungen är död
- Celsius
- Romeo återvänder ensam
- Musik Non Stop
- Dom andra
- Den döda vinkeln
- Cowboys
- Berg & Dalvana
- Kärleken väntar
- Palace & Main
- 747
- Utan dina andetag
- När det blåser på månen
- Ingenting någonsin
- Om du var här
- Mannen i den vita hatten (16 år senare)
Fattar ni hur grym den konserten var! Lite synd dock jag tycker dem borde lagt Kevlarsjälv och Celsius senare in i konserten!
Okidoki, peeps! Nu ska jag berätta om när vi köade till kent, hur vi satt där utanför och frös och skrattade. Tyvärr har jag inga bilder men jag hoppas ni kan läsa!
Dag 1 – Jag åkte in tills stan och lämnade min grejer hos Johanna och träffade Adrian. Vi drog till Parken Zoo och gjorde i ordning lite saker som Camp-skylt och filtar. Sen kom Becki strax efteråt. Vi satte upp tältet och ringde Eskilstuna- Kurriren, som kom och interjuvade oss. Senare på natten så kom vi på intern-skämtet Michael Jacksson.
Dag 2 – Jag och Johanna åkte in till stan för att hämta tidningen, fixa oss och köpa mat. SVT Södermanland interjuvade Adrian och Becki medans vi var borta. När jag och Johanna kom tillbaka ringde Sveriges Radio oss. De skulle interjuva oss dagen efter. Senare på kvällen kom Emmie (fast hon åkte hem och sov för att vårat tält var en sjö). Tidningen Folket kom också.
Dag 3 – Jag vaknar av att en tjej från SR väcker oss. Hon gör en halvdan intervju och det var bara skämigt, men eftersom jag är så snäll så får ni en länk, klicka här. Anna och Kalle kom och join’d the party. Senare på natten så kom det en kvinna i 40-års åldern som gav oss 6 öl, 6 cider och 2 flaskor vin. Dem första köarna kommer också.
Dag 4 – Kvinnan som hade bjudit oss på vinet och det kom förbi med kaffe och kakor. Resten av dagen var hemsk. Vi var oroliga för allt, speciellt själva insläppet.
Konserten – var fantastisk. Vi stod längst fram och jag grät hela konserten för att det var så fint. Jag fick Jockes plektrum innan Mannen i den vita hatten. Jag kunde till och med extra verserna på Mannen i den vita hatten!
Efter konserten – Jag och Adrian vandrade in till stan och frös skiten ur oss. Vi gick förbi Grappa och såg Jocke, Markus och Martin. Vi stannade för att prata eller bara hälsa på någon av dem. Efter ett tag kom Viki och hon gick och köpte mat åt oss. Då såg vi att Jocke vinkade hej då och gick mot bakdörren. Jag och Adrian sprang runt och där stod han. Mannen jag har sett upp till hela mitt liv. Vi kramade honom, hans läderjacka luktade magiskt, jag kommer inte glömma den doften på ett bra tag. Vi satt att konserten var bra och att vi inte skulle störa och han skulle ha en asgrym kväll.
jacobsaarela
